Karlsviksgatan

Karlsviksgatan har sitt namn efter de fabriker med namnet Karlsvik som låg i området och var från början en privatgata genom fabriksområdet. Namnet var i bruk redan innan det officiellt fastställdes 1926.

Gatan är 262 meter lång och sträcker sig i sluttningen ner mot Rålambshovsparken från Hantverkargatan söderut till Norr Mälarstrand och passerar däremellan Pontonjärgatan.

Den första fabriken med namnet Karlsvik var ett stort väveri och spinneri, anlagt 1857 på två tomter i dåvarande kvarteret Göken (Göken 8 och 9 med adresserna Hantverkargatan 37 och 39). De omfattade ungefär området mellan Sankt Eriksgatan och Fridhemsgatan från Hantverkargatan ner till Riddarfjärden. På Göken 9 hade på 1700-talet funnits ett salpetersjuderi, vars verksamhet skildras i romanen Vävarnas barn (1981) av Per Anders Fogelström.

Textilfabrikens grundare var grosshandlaren och preussiske konsuln Carl Heinemann (1807–1877), född i Tyskland av judisk börd. Sannolikt är det hans förnamn som inspirerat till namnet Karlsvik, förr ofta stavat Carlsvik. Fabriken, på sin tid hypermodern, stor som en fotbollsplan och byggd i gjutjärn och glas, blev ingen ekonomisk framgång.[1] På platsen etablerade sig istället Karlsviks gjuteri, som framställde mitisjärn, och Palmcrantz vapenfabrik.[2]

När fabrikerna tystnat delades området kring Karlsviksgatan upp i mindre kvarter och många tomter. De tidigare verksamheterna inspirerade till kvartersnamn som Slaggen, Karlsvik, Gjuteriet, Vapensmeden och Gjutformen. Tomterna bebyggdes med bostadshus i 4–6 våningar, framför allt under 1910- och 1920-talen.